I kväll körde vi igång med den fruktansvärt jobbiga, men ack så viktiga barmarksträningen för denna säsong. I vanlig ordning höll vi till på IP och i vanlig ordning nötte vi på med intervaller och styrkeövningar.

 

Jag hade hoppats på att jag skulle hinna träna på egen hand lite längre innan vi drog igång med detta, mest för att slippa känslan av att inte ha orken, men nu när jag tänker efter så spelar det ju ingen roll eftersom vi gör detta för att hålla igång med träningen och för att vi ska bli bättre, inte för att vi ska bevisa något för någon.

 

Trots att det är fruktansvärt jobbigt med dessa barmarkspass så känns det riktigt skönt att vi äntligen är igång med försäsongsträningen igen. Det är ju trots allt väldigt roligt och fantastiskt givande. Dessutom känner jag redan hur jag orkar mer jämfört med i fjol och det är ju helt fantastiskt.